Sophantering i Belgien

Det första jag såg när vi kom hit var alla soppåsar som låg och drällde på gatorna. Vi hade hört något om att detta var sophanteringen - man la helt enkelt ut sina soppåsar, men på bestämda dagar. Som svensk blir man nervös - ska jag bara slänga ut dem? När och hur och var? 

Första dagen i det nya hemmet klippte vi gräset på den lilla uteplatsen - en smal sluttande gräsmatta med staket på båda sidor mot grannarna. Grannfrun kom ut och hälsade men sa inte mycket - kunde inte engelska. Vi tecknade en fråga om vi kunde få låna hennes räfsa och det fick vi. Och så sprang hon in och kom ut med en grön soppåse - vår första soppåse tänkt för gräset.

Soppåsmysteriet skingrades allteftersom. Snart hade vi lärt oss. I matvaruaffären köper man rullar i olika färger - men det är viktigt att det står rätt kommun på den påse man köper. Sophanteringen betalas alltså genom att kommuninvånarna köper sina påsar - ganska finurligt, eller hur? Varje söndagskväll ställer man ut sina soppåsar på gatan - blå för plast och metall, gula för papper och kartong och vita för det mesta andra skräpet. På måndagsmorgonen  kommer sopbilen farande. Två eller tre karlar står bakpå bilen, hoppar av och lastar in och hoppar på i samma fart. Vita påsar hämtas även på torsdagar och på söndagar hämtas de gröna påsarna med trädgårdsavfall.

Är det här en bra sophantering? Jag är lite bekymrad över de råttor påsarna måste medföra och det fula med utslängda soppåsar, men annars varför inte - man spar in på sophusen, vilket behövs i detta trånga land. Varje land måste hantera sina sopor på något sätt - har någon forskat kring sopornas historia och vad sophanteringen säger om en kultur?

Kommentarer