Art Nouveau - modernismens mest lyckade uttryck

Rue Defacqz 48, Bryssel, arkitekt Paul Hankar 1897-98
Mitt nya hemland Belgien är verkligen en skattkista för mig som älskar vacker arkitektur. I den ruffigaste av gamla kolstäder finns alltid pärlor att finna - ofta förfallna och smutsiga, men skönheten finns där under lager av koldamm. Många av dessa pärlor tillhör den stil som kallas Art Nouveau - (ca 1895-1915) en stil som bokstavligen blommade ut mer i Belgien än i många andra länder.  Överallt i Bryssel och även ute i landet finns spår efter art nouveau-stilens storhetstid. Samma stil kallades i Norden och Tyskland för Jugend ("ungdom"). Andra beteckningar är Stile floreale (Italien), Liberty Style (Storbritannien), Modernisme (Spanien) och Secession (Österrike).


Som beteckningarna skvallrar om var art nouveau ett förstadie till modernismen, vilken propagerade för normbrott, frigörelse och ungdom. Lustigt nog är art nouveau-stilen samtidigt nära besläktad med symbolismen, arts and crafts, nationalromantik och även exotism - stilar och rörelser som alla på något sätt kretsade kring det förgångna, eller rättare sagt föreställningen om det förgångna. Denna dubbelhet - ambivalensen mellan natur och civilisation, dåtid och framtid var något som sedan präglade hela modernismen men som inom art nouveau visade sig rent konkret då man exempelvis gärna blandade "vild" växtornamentik med industriellt präglade material som järn (se exempelvis Old England-huset i Bryssel vari musikinstrumentmuseet ligger). I Sverige gav  konstnärer som Elsa Beskow, John Bauer och Carl Larsson jugendstilen en svensk (nationalromantisk) vinkling. Tänk bara på Elsa Beskows sagoillustrationer som kan vara inramade med tall- och grankvistar, kottar, tistlar eller lingonris.


Bakom stiluttrycken kring sekelskiftet 1900 fanns ofta ideologier med ett starkt socialt patos där skönhet, gedigna material och hantverkstraditioner var  viktiga aspekter. Ellen Key skrev exempelvis 1899 bokpamfletten "Skönhet för alla"Art Nouveau-stilen och dess besläktade stilar är enligt mitt tycke modernismens mest lyckade uttryck då man vid denna tid fortfarande lyckades uppbringa en estetisk och ideologisk balans mellan  rationell framtidsoptimism och omsorg kring tradition och ursprung. Ellen Key uttryckte det så här: ”Harmonin mellan det nyttiga och det sköna är det enda eftersträvansvärda”.
Svensk jugend - Lusthusporten, Djurgården 1900, arkitekt Carl Möller
(Art nouveau finns som ord i uppslagsbloggen: Mitt Belgien.)

Kommentarer

antonia sa…
Jungend är en vacker byggnadsstil. Huset i Djurgården har jag fotat själv fast på sommaren. Borde nog svängt ut även på vintern för då kommer den mer till sin rätta. Fin bild blev det.
Jag har inte heller emot modernismen men det ska finnas harmoni i den men det saknas alltför ofta. Nu är det så reglerat, ingen vågar köra sin stil som byggmästare kunde förr i tiden.
Jag älskar att gå runt på städer och se den enorma fantasi som användes förr. Inget hus den andra lik, även om dem byggdes på samma tillfälle så utsmyckningen är olika.
Nybyggda bostäder ser bara hemska ut idag. Nån sorts upphottad kommunistbygge, en modern miljonprogram.
Elisabeth sa…
Nu blev jag riktigt glad. Hittade hit när jag skrev om Arts and crafts movement och ser att många av dina intressen liknar mina. Så underbart att ha hittat till din sida. Jag kommer på återbesök många gånger. Kanske du gillar min sida. Jag tror faktiskt den skulle falla dig i smaken. Lev ett underbart liv.
Bråkesson sa…
Roligt att du tycker om min sida, Elisabeth. Och roligt att hitta din sida med så många intressanta tankar och goda uppslag! Vi kommer säkert att "ses" båda här och där :-)