Ivan Caryll - en bortglömd nyckelfigur?

Man får inte en rättvis bild av gårdagen bara genom att studera sådana personer från det förflutna som idag är ihågkomna. Ofta är det vår egen tids preferenser som styr vilka man uppmärksammar från förr. Tänk alla de som faller utanför dagens intressen och uppslagsverk, trots att de under sin tid var upphöjda och berömda. Vad säger dessa spöken om sin tid - och om vår tid som "glömt" dem?

Få känner idag till namnet Ivan Caryll (1861-1921). På sin tid var detta en beryktad man (kallad "Fabolous Felix") - berömd för sin stiliga mustasch, extravaganta klädsel och sin generösa gästfrihet (som stundom vållade honom ekonomiska bekymmer). Men framförallt var Ivan Caryll känd som kompositör av teatermusik och en av Englands mest populära dirigenter, med egen underhållningsorkester. Hittar man Caryll i ett uppslagsverk kan det stå att han var en engelsk-amerikansk kompositör, men Caryll hette egentligen Félix Marie Henri Tilkin och var född i Liège i vallonska Belgien. Under nästan hela sin karriär var Caryll dock verksam utomlands, framförallt i London och New York. 

Caryll är en intressant och ovanlig kompositör i det att hans karriär spänner över flera faser i populärmusikens utveckling - från den lättare operans tid i slutet av 1880-talet, till början på 1920-talet då jazzen står på genombrottets tröskel. Caryll skrev operetter, burlesker, salongsmusik, viktorianska ballader, edwardianska musical comedies, Broadway musicals, plantations songs, ragtimesånger och foxtrots - med mera. Man får en ännu tydligare vink om Carylls genrebredd, och det sammelsurium av växelinfluenser som försiggick mellan   konstmusik och populära genrer kring sekelskiftet 1900, genom att nämna några av de kända personer som figurerade i Carylls liv. Sin första musical comedy, The Lili of Leoville (1886) fick han framförd tack vare den store franske kompositören Camille Saint-Saëns inflytande. Under 1890-talet var han ett tag gift med en av Gilbert and Sullivans stora stjärnor, Geraldine Ulmar. Vidare dedikerade tonsättaren Edward Elgar sin Serenade Lyrique (1899) till Carylls underhållningsorkester. Och i New York,  under 1910-talet, samabetade Caryll med författaren P.G. Wodehouse.  Idag ter sig detta som gigantiska kast mellan fin- och populärkultur men för dåtidens publik var de kulturella avstånden kortare - bara som svaga skiftningar i en och samma borgarkultur, vilket var idealet för hela det dåtida samhället. 

Caryll är alltså musikhistoriskt intressant då flera av hans verk (varav många skrevs tillsammans med den brittiske kompositören Lionel Monckton) utgör övergångar från en genre till en annan och även representerar stilförändringar inom genrer. Under 1880-90-talen omarbetade exempelvis Caryll flera franska komiska operor och anpassade dem till Londonteaterns mer folkliga och moderna musical comedy-stil (exempelvis Ma Mie Rosette, 1892). Med en av Carylls första stora succéer, The Shop Girl (1894) introducerades också en mer respektabel typ av musical comedy än vad som tidigare var vanligt. Vid denna tid, kring sekelskiftet, var den engelskspråkiga musikteatern i allmänhet föga uppmärksammad i resten av Europa, men Carylls  verk  sattes trots detta upp i Paris, Wien och Budapest, vilket visar på dess popularitet och genomslagskraft. 1901 blev också Carylls The Ladies' Paradise den första musical comedyn som sattes upp på Metropolitanoperan i New York. 1911 flyttade Caryll själv till USA där han började skriva musical comedys för Broadway i den nya amerikanska stilen med ragtimerytmer.

Man kan inte låta bli att undra hur Caryll skulle ha utvecklats musikaliskt om han fått leva längre in på 20-30-talen. I vilket fall som helst är Ivan Carylls musik viktiga källor till förståelsen för hur 1800-talets lättare konstmusik utvecklades mot 1900-talets populärmusik. (Läs mer om denna utveckling under Melodins epok).

Här finns ett urval av Carylls verk listade: The Guide to Musical Theatre
Här finns ett antal inspelningar av hans verk att lyssna på: Library of Congress

(Huvudpersonen i detta inlägg utgör ett ord i "Mitt Belgien - en uppslagsblogg från A till Ö")

Kommentarer