Blandband 7: Blandat

(Blandband med klockade "hålltider")
Jag tror att jag var i tioårsåldern då jag fick min första radiokassettbandspelare. Det var en obeskrivbar lycka. En helt egen värld öppnade sig - min egen musikaliska värld, som jag byggde helt själv. Eller åtminstone med hjälp av melodiradions utbud. Med fingret på record-knappen genomlyssnade jag radioprogram efter radioprogram - Melodikrysset, Ring så spelar vi, Musik för fullvuxna, Skivor till kaffet, Smokerings mm mm. Det gällde verkligen att vara med där med fingret - och lyssna efter vad Hasse Tellemars lyssnare önskade eller helt enkelt hoppas på att musikexemplet till lodrätt 8 fyra bokstäver skulle vara värd att spelas in. Oftast chansade jag och tröck på record på måfå - det var lite som en överraskning att se vad som kom. Det mesta fick vara kvar men om det var någon "tocke där pOp-musik" (som min farfar sa med avsmak och runt o) så backade jag oftast bandet och spelade över. Men inte alltid.

Det allra mest spännande var att se hur själva blandningen på kassetterna tedde sig, när båda sidorna var inspelade. Den delvis slumpartade kompotten med sin slumpartade låtföljd gav varje enskild kassett en unik stämning. Mest nöjd blev jag när spännvidden i blandningen var stor och färgrik. Varje kassett avslyssnades så många gånger att låtarna började påverka varandra - om en melankolisk låt följde på en glad melodi så präglades även den glada melodin av den melankoliska stämning som jag visste skulle komma. Än idag kan jag ibland associera vitt skilda musikstycken med varandra eftersom de hängde ihop på någon kassett jag haft.

Jag vet inte exakt hur många år jag spelade in kassetter, men jag vet att de länge var lika viktiga för mig som mina dagböcker. Min själ, mina tankar, mina känslor fanns gömda och uttryckta i de där musikblandningarna.  Men sen kom CD-skivorna och min musiksmak breddades.... Och kassetterna blev allt mer bleka - både till utseende och känslomässigt för mig själv. Likväl har jag aldrig haft hjärta att slänga dem. I alla flyttlass har de fått skramla med. Och nu sitter jag här med en trasig kartong fylld med gamla kassettband.... Vad ska man göra med dessa reliker....? Någon kassettbandspelare har man ju inte längre...

Jag vet! Jag återupplivar mina kassetter genom att göra Spotify-listor! JAAA! Och börjar NU med första bästa!

Dessvärre kan jag ju inte lyssna på kassetterna så jag får försöka minnas eller gissa mig till vad som döljer sig bakom mina egenhändigt nedskrivna låttitlar - ofta felstavade och ibland helt felaktiga (se bild ovan). Jag kommer ju inte alltid att hitta just den inspelning jag själv hade inspelad, och ibland hade jag ingen pejl alls på musiken utan skrev benämningar av typen "jazz" - såna vaga beskrivningar hoppar jag över. Så några kompletta "kopior" av mina kassetter kommer det inte att bli.  Kanske kan i alla fall dessa ofullständiga listor ge en vink om bredden i melodiradion som fanns då jag växte upp.

Den äldsta kassetten jag hittar har nummer 7 och titeln "Blandat" (senare blandband fick mer fantasifulla titlar). Inspelningsåret är 1983. Den som nu genast vill lyssna på låtlistan hittar den på Spotify under namnet "Sköna konster Blandband 7: Blandat 1983". Nedan följer lite förvirrat minnesmummel kring varje låt.

Sid A
  • Oh, Carole - Niel Sedakas gamla hit, tillägnad Carole King som kom att skriva mycket bättre låtar själv. Jättetydlig s.k. bolerorytm.
  • When the wind blows - Ärligt talat så vet jag inte alls vad det här är för en låt - är det en feltolkning av titeln? Kanske bara en del av en text? Jag har ett minnesfragment av en...shantie? Hjälp mig.
  • The Great Pretender (med the Platters) - jag är nästan säker på att det är den här låten jag syftar på fast jag skrivit "Pretending".
  • It's the Hard Knock Life (ur musikalen Annie) - Jag var väldigt förtjust i musikaler då - i synnerhet musikalfilmer från Hollywoods guldålder, och Annie var gjord lite i den stilen och fick duga.
  • Tomorrow (ur Annie) - En av 80-talets mest sönderspelade musikallåtar (Ni minns: "TomOrrOOw, tomOrrOOw, I love yOU tomOrrOOw...sjunget av ett outhärdligt förnumstigt barn). 
  • Jazz?
  • I've Got A Crush On You (med Frank Sinatra) - Kan ha varit just den här Frank Sinatra-låten som jag av någon anledning inte skrev titeln på - kanske var den för svårstavad, men jag minns just det där "coshi-coo" i texten.
  • Heartbreaker (med Dionne Warwick) - jodå, vissa pOp-låtar slank med på mina kassetter. Det märkliga är att jag vid den där tiden inte reagerade på det gräsliga synth-soundet. Visst låter det oerhört mycket 80-tal?
  • Under Attack (med Abba) - jag minns att jag tyckte att den här låten var en av Abbas bästa...och ärligt talat, så har jag aldrig gillat Abba speciellt mycket. Allt på 80-talet lät STUDIO.
  • Your mother should know (eg. med the Beatles) - eftersom The Beatles inte finns med på Spotify får jag här välja ett coverband; men gå ut och köp den riktiga plattan, the Magical Mystery Tour, istället. Den levde jag länge i. Den är ett underbart melankoliskt  ödesmättat  mysterium. Beatles var mina första och enda popidoler, jag var helt knockad av deras musik (och Ringo Starr) vid den här tiden. Beatles förvaltade, breddade och förnyade populärmusiken, men efter dem har det mesta varit upprepningar - bara nya medier, sound och artister men inte mycket till musikalisk utveckling. 
  • I Got Rhythm (av och med George Gershwin) - My favourite composer ever, besides a few others.
  • Smoke Rings (med Casa Loma Orchestra) - Jag vet inte hur många gånger jag spelade in den här signaturmelodin till Smoke rings, men efter några år övergick jag till att spela in avslutningssignaturen istället. Den kommer alltså på senare kassetter.
  • Feed the Birds (ur Mary Poppins) - en av mina favoritsagor i sin blandning av realism och fantasi.  Jag gillar också när musik är så här mystiskt melankolisk utan att falla för frestelsen att bli sentimental. 
  • Up Where We Belong (ur filmen En Officer och Gentleman) - Nää, den här låten är ju bara plågsam att lyssna till. Kanske är jag den enda kvinnan i min generation som inte sett den här filmen? Och har jag sett den så har jag förträngt det.
  • Summertime (av Gershwin med Ella och Louis) - Kanske ingen annan låt har utövat så stort musikaliskt inflytande på mig som just Summertime. Vilken hisnande upplevelse det var att upptäcka dessa harmonier på pianot. 
  • Over the Rainbow (med Judy Garland ur Trollkarlen från Oz) - Hela den här filmen, boken, musiken sammanfattar en stor del av föreställningsvärlden i min barndom. Jag levde i minnet av den här filmen - det enkla huset på slättlandet i Kansas, drömmen om ett sagoland, de röda skorna och skräckbilden av häxan....
Sid B
  • Våren (av Grieg) - Under Melodins epok var det här en form av populärmusik. Skillanden är inte så stor egentligen. 
  • Mellow Yellow (med Donovan) - en låt som var hur vanlig som helst under 70-talet men som jag aldrig vetat vem som gjort, förrän för en minut sedan. 
  • Mister Success (med Frank Sinatra) - det var mycket Frank Sinatra i min ungdom.
  • Hold On Tight (med ELO) - Ha, ha! Var det ELO som sjöng den här låten? Jag visste inget om "modern" musik när jag var ung även om jag ibland fastnade för enstaka bitar som den här. Det här är ju en riktigt fyndig 50-talspastisch upptäcker jag nu. 
  • Theme from the Muppet Show - En av alla TV-serier som jag alltid tittade på med intresse. Vilka storstjärnor det var som dök upp där - Liza Minelli, Frank Sinatra, såna! Inte förrän nu har jag tänkt på likheterna i musiken med Vaudeville- och Music Hall-underhållning.
  • The Entertainer (av Joplin) - har alltid gillat ragtime, det är liksom minsta gemensamma nämnaren för all bra musik: marsch, jazz, latinamerikansk musik, salongsmusik, ja allt - om man hårddrar det alltså.
  • Our House (med Madness) - fattade aldrig att de sjöng "Our House" - trodde alltid det var "A House". Gillar faktiskt fortfarande den här låten. Den är märkligt melankoliskt trots dur.
  • Seems Like Old Times (med Thelma Carpenter) - missuppfattning i titeln här också. Minns inte vem som sjöng men jag tror det var en dam och att arrangemanget var så här "sweet".
  • Goodnigth Sweatheart (med The Moonglows) - 70-80-talen hade en 50-talsrevival som var så utbredd att jag som barn inte riktigt kunde hålla reda på vad som var nutid och dåtid....
  • Ticket to ride (med not coverband) - det här är ju löjligt. Den här låten får ni fantisera om istället, om ni inte har den med Beatles. Ni får INTE lyssna på såna här bleka covers - då ska det vara Swingle singers eller something completely different.
  • Am I blue? (med Ethel Waters) - är inte helt säker på att det var den här klassiska versionen jag hade även om jag känner igen den, det kan ha varit en nyare på just den här kassetten.
  • My Heart Belongs to Daddy (med Marilyn Monroe) - den här låten kunde jag utantill med alla timade rörelser. Cole Porters låtar har alltid så intrikata texter. Hans musik är verkligen sofistikerad - ofta i moll, med bolerorym och med inslag av spanskfrygisk skala. 
  • Jazzpiano har jag skrivit här - tänk er jazzpiano.
  • Tug of War (av Paul McCartney) men med Vitamin String Quartet eftersom Paul McCartney inte tycker om Spotify. Det blev väl en ganska fin avslutning i alla fall.
Fler blandband följer i senare inlägg.

Kommentarer

Helena sa…
Hej! Rensar ur mitt barndomshem och då poppade mina blandband upp. Har kämpat med ångest i ett dygn tills jag som du fick den eminenta iden med att göra Spotify-listor. Slängde ett gäng blandband för något år sedan och ångrar mig djupt...
Ja, visst är det ett kul sätt och "bevara" banden på. Kassettband känns verkligen så förgängliga men musiken kan ju leva vidare så här... Dessvärre har jag märkt att mycket musik saknar på Spotify. Har du, Helena, några offentliga listor som man kan lyssna på? Tack för din kommentar!