Sylvainoperetten Zorina uppsatt i Köln!

Tänk den som fått se Thor Modéen svänga fram över operans golvtiljor, krumbuktande sig på sitt oefterhärmligt graciösa sätt. Eller vad det nu var han gjorde i rollen som president i den sydamerikanska fantasirepubliken Costadora i Jules Sylvains operett Zorina. Inga film- eller ljuinspelningar finns (vad jag vet) från detta historiska tillfälle, 1943, då Kungliga teatern för första gången öppnade portarna för en operett. Isa Quensel spelade indianflickan Zorina och huvudnumret Rumba Zorina dansades av operabaletten. Dirigent var en ung Sixten Ehrling.

Den latinamerikanska musiken, i synnerhet rumba och samba, var på modet under 40-talet i Sverige. En av de mest välkända rumborna var just Sylvains Rumba Zorina, vilken liksom många svenska rumbor hade drag av tango. Zorina påminner också mycket om melodin Carioca* av Vincent Youman. En av få inspelningar som finns av Rumba Zorina är en pianoduett med Harry Ebert och Sixten Ehrling från 1944.

Under den här tiden vid melodins epok, var vurmen för exotism explicit och humorn var central i populärkulturen. De stora stjärnorna valdes genom sin burleska ton, komiska timing, finurliga plirighet eller hemvävda käckhet. De tvålfagra ansiktena (som idag är i förgrunden) spelade ofta bara tråkiga biroller. Musiken var elegant eller glad och humoristisk. Aldrig "tuff" eller "hård" - såvida man inte ville framställa någon rufflig stereotyp. Och avståndet mellan finkultur och populärkultur var inte längre än att Thor Modéen lätt och gracilt kunde svinga sig upp på operans scen. 

Att ett verk som Zorina skulle aktualiseras idag hade jag aldrig kunnat drömma om; men döm om min förvåning när jag läser Ove Sävermans otroliga nyhetskåseri i DN idag om att Zorina har satts upp i konsertversion med solister på Philharmonien i Köln! (Tyskland - detta överraskningarnas land!) Initiativtagare är den svenske chefdirigenten  Niklas Willén och tydligen ska det bli både radio och CD av händelsen. Det är faktiskt smått fantastiskt, för som Säverman berättar:
"Det är märkligt att nu se och höra 'Zorina' i Köln som bombades sönder och samman när operetten gick i Stockholm. Den skulle aldrig ha fått uppföras i den tidens Tyskland. Nazisterna kände väl till kompositören Sylvains judiska bakgrund (ändå var han född Stig Hansson). Manusförfattarna Adolf Schüts och Paul Baudisch var flyktingar undan Hitler."
Det är häpnadväckande att läsa om hur 1600 tyskar nu satt och "applåderade frenetiskt den fantastiska rumban"; och jag instämmer med Säverman - låt Zorina få återuppstå även här i Sverige! Helst förstås på operans scen med kör och hela baletten! Svårt blir förstås att hitta någon som kan efterträda Thor Modéen - ingen kunde ju krumbukta sig så inlevelsefullt storvulet som han ("med vilden spårad i sin pupill") - men så var han ju också i grunden en dansör. 
_________________________________________________________________________________

(Se även: Sylvian-sällskapet och för den som gillar Thor Modéen kanske detta kan vara något.)

* Carioca var en melodi (och en dans) ur filmen Flying down to Rio från 1934, där Fred Astaire och Ginger Rodgers dansade ihop för första gången. Carioca-dansen gick bland annat till så att mannen och kvinnan tryckte sina pannor mot varandra utan att på annat sätt vidröra den andra. En variant på carioca-dans kan man också se i den svenska filmen Lärarinna på vift från 1941 där Hugo Björne och Hjördis Petterson dansar en carioca med pannorna ihop à la Fred och Ginger. I Sverige blev filmen och melodin så populär att  Volvo PV 36 kom att kallas just Carioca.

Kommentarer