Lilla ljudkalendern dag 16: bokstaven C





Lilla ljudkalendern dag 16: bokstaven C
  • På detta datum 1770 föddes Ludwig van Beethoven, eller om det var imorgon, fast alltså 1770; man vet inte. Hur som helst föddes Beethoven. Och dagens dikt ägnas åt bokstaven C och en ciceron som rockar loss på sin cembalo. Jag tror hon spelar Beethoven - ingen kompositör rockar som han. 
  • I dikten uppträder C i olika uttalsskepnader: som S (ciceron), som K (clou) och som två olika former av väsljud (chockar och cembalo).
  • Ciceron = guide
  • Clou = höjdpunkt (ofta vid något festligt tillfälle)
  • Cembalo är ett klaverinstrument men också ett slags knäppinstrument eftersom strängarna knäpps genom en mekanik då man trycker ned tangenterna. Det knäppa med cembalon är att man inte kan spela med olika dynamik. Vill man att det ska låta mer måste man trycka ner många tangenter samtidigt; det låter väldigt knäppt. I sanningens namn bör jag nämna att när Beethoven rockade som mest, hade cembalon helt fallit ur modet och ersatts av det mycket finurligare hammarklaveret, där en hammare dänger till strängen när man trycker ner tangenterna. Ju hårdare man trycker desto hårdare slår hammaren. Detta passade den dynamiske Beethoven mycket bättre. Han slog som fan. Hammarklaveret kan på så sätt också fungera som ett slags slagverksinstrument.
  • Ordet cembalo är egentligen metriskt en daktyl (lång-kort-kort) men får i denna dikt, genom att rimma på clou, mer karaktär av anapest (kort-kort-lång).

Kommentarer